Jättepinsam tonårsförälskelse!

Åh gud. Jag tänkte berätta lite om min pinsamma tonårsförälskelse. I alla fall en av dem, för jag var typ kär i alla mellan ålder 13-14. Oftast var det personer som jag bara hade chattat med som jag blev intresserad av. Vilket är lika bra eftersom det nog bara hade blivit kaos om jag hade träffat de här personerna på riktigt eller så hade jag, med största sannolikhet, inte alls varit kär i dem om jag träffat dem. Jag hade inte varit kär på länge, särskilt inte efter den kortväxta killen. Jag var intresserad av killar, men samtidigt så funkade det inte. Antagligen för att jag var för blyg och ja, pubertalt ful. Jag hade i alla fall börjat sminka mig väldigt mycket, för jag tyckte det var coolt och snyggt. Det var inte snyggt. Och det var definitivt inte coolt. JC-kläder, rosa ögonskugga, silvrigt läppstift och långt lockigt hår. Vet att folk brukade fråga om jag var kristen? Haha. Klippte av mig håret på grun av det och började använda svart kajal runt ögonen, ögonbrynspenna och kommunisttröjor, lol.
 
Sen hittade jag communityt Smurfa.com. Det var det coolaste stället jag visste och nästan alla som var där kom från Västervik. Jag började chatta med en kille som var typ 17-18 år, jag var 12-13 år. Alltså vi snackade om ganska vardagliga saker och samtalen gick ungefär:
 
- Vad gör du då?
- Inte möe.
- Mm...
- Själv då?
- Inget
- Okej
 
Skitroligt samtal, eller inte. Hahaha men det var grejen också, han var ju den första coola (han var aslam och skittråkig), äldre killen som pratade med mig som att jag var en människa. Han sprang ju inte andra hållet när jag skrev med honom så jag ba *Marvin Gaye's Let's get it on börjar spelas* "Jag är nog kär i honom!". Vet dock inte om han visste att jag var kär i honom, eller jo, det tror jag nog att han förstod. Jag förstår ju att han var lite för snäll för att kanske sluta skriva med mig, men är det inte lite konstigt att han fortsatte skriva med mig? Nåja, jag visste ju vem han var kär i och det var ju inte mig, men jag minns inte att jag brydde mig så mycket om det. Jag fattade väl innerst inne att det aldrig skulle hända och nu på efterhand så var det ju bra att han inte utnyttjade situationen, som han faktiskt kunde ha gjort. Dock så kunde vi bestämma möten, men han ställde in. Haha, det var ju kanske lite märkligt men tur det. Jag var väldigt glad över hans vänskap och tror nog att det gjorde att jag trodde att jag var tvungen att vara kär i honom. Vet att jag skrev någon pinsam grej om att jag älskade honom någongång på min wall tillsammans med andra personer jag älskade. Hahaha, det är nog till för att ta med en nypa salt det där med tonåringar och "ÄLSKA" menade väl givetvis gilla men var väl för dramatisk för att säga någon gråzonat om något. Haha och det som kommer nu är så himla pinsamt. En av hans polare som kanske var 3-4 år äldre än mig skrev och var skitförbannad på mig. Han ba "Hur kan du älska/vara kär i någon du aldrig har träffat?" och jag började ursäkta mig, fattade ju att det var asdumt att uttrycka mig så, så jag ba "Jag älskar han som en bror" och aggrokillen ba "Men säg det då förhelvete!". Blev så himla rädd, så ändrade min presentation. Känns ju nu på efterhand som att den där killen skämdes ihjäl på grund av mig och ville inte att någon skulle veta att vi chattade.
 
Det roliga är att jag ALDRIG har träffat honom, inte vad jag minns i alla fall. Hade säkert dött av skam om jag hade sett honom. Tur att en är ansiktsblind, såatteh ;) Men don't leave me hanging! Länka eller berätta om era pinsamma tonårsförälskelser! Pretty please!
 
En annan skitpinsam grej är att jag blev intresserad av en 16-åring när jag var typ 12-13 år. Han hade skrivit att han var extremhöger på sin sida så då låtsades jag också vara det på grund av att jag ville ha en pojkvän, alltså SÅ pinsam. Sen visade det sig att vi hade en gemensam kompis, en tjej som var i hans ålder och jag berättade för henne att jag och han brukade flörta på internet. Eller nej, det sa jag faktiskt inte för i min värld så var flörtandet bara ett förstadium till att vara ett par, så jag sa till henne att "vi var på G". Tror hon frågade honom och fick ett gapskratt tillbaka. Oh the shame.
 
Er tur! Är tomatröd i ansiktet nu.
 
Puss

Kommentarer:

1 Anonym:

skriven

Ida.. Gå hem //Johan

Kommentera här: