Påskfirande

Ibland saknar jag Västervik lite. Men bara lite.
Alla vänner och bekanta har ju en viss förmåga att dö.
Det blir mest bara ren och skär ångest när man återvänder.
Saknar dock alla som lever, som jag gillar.
Saknar också kängpunk och black metal.
 
Tycker den här låten beskriver Västervik ganska bra.

Puss puss

Kommentera här: